Tack alla funktionärer för dagens jobb med tävlingarna! Ni var superduktiga och fick beröm från alla håll av de som var där. Nu gör vi det lika bra imorgon!

Det var som vanligt kul att se alla våra egna ekipage som gjorde många fina rundor. Vi fick se många felfria rundor och vi tog hem en del rosetter, framförallt i första klassen. Många av ponnyekipagen rider ruskigt fort och därför kan det vara lite svårt att bli placerad på den här höjden men jag måste säga att jag är tacksam för att ni hellre rider bra än satsar fullt på en snabb tid. Det räcker ju att svänga snävt, man behöver inte riskera att sätta sin ponny i skiten.

Själv satt jag ju i domartornet hela dagen och det var väldigt intressant. Jag har nu klarat av en av de sex tävlingar som jag måste sitta med på för att kunna få bli hoppdomare. Imorgon blir det den andra. Tyvärr har jag inte lyckats ta ett enda kort så om ngn vill skicka några fina till oss, alt lämna på ett usb-minne så lägger jag gärna  upp dem på hemsidan.

Se till att vila upp er nu så ses vi imorgon!

Mamma är på väg hem från Heby nu med vår nya ponny: Paulin. Han är 7 år gammal, 146 cm hög och har tävlat LB hoppning och LA dressyr.

Idag var vi på Mälarkliniken kl 13 med Valle och Lincoln. Båda friskförklarades, Lincoln med en mindre markering i haserna som skulle vilas bort i sommarhagen bara och Valle utan anmärkning. Glada i hågen lastade vi hästarna i transporten efter bara en timme (!) på kliniken. Då började det… Bilnyckeln hade jag lagt i framsätet på bilen för att inte tappa bort den någonstans i transporten men bilen gick inte att öppna! På något vis hade jag låst in nycklarna i bilen och vi stod strandsatta i Sigtuna.

Det var bara att lasta ut hästarna igen och ta in dem till gästboxarna på kliniken för att de inte skulle värmas ihjäl. Sen försökte jag få tag på mamma som var på akupunktur och Krirri som hade lektion. Ingen av dem ville svara under den första timmen utan först kl 15 fick jag kontakt med Krirri som kastade sig in i sin bil och började köra mot oss. Jag hade en liten oroskänsla i magen så jag kollade med henne två gånger att hon verkligen hade med sig bilnyckeln. Krirri intygade att så var fallet men när hon anlände som en hjälte till kliniken insåg vi att hon tagit bilnycklarna till fel bil. Jag hade nämligen mammas bil som är bättre att dra med och mamma hade tagit min när hon åkte så Krirri trodde såklart att jag hade min egen med mig.

Efter lite velande kopplade vi loss trailern från jeepen och drog bort den till Krirris bil så vi i alla fall kunde ta hem hästarna. Halvvägs hemma så fick mamma möta upp med de riktiga nycklarna och Krirri och jag återvände (min tredje resa fram och tillbaka!) till kliniken för att hämta bilen. Nu var klockan 17 och det var 3 timmar sedan vi egentligen hade kunnat åka hem.

I ett svagt ögonblick lovade jag också att handla godis till lägerbarnen på vägen hem så jag tog en sväng förbi Ica Max och lassade enbart chips och godis i kundvagnen. Till slut, kl 18.30, var jag hemma och kunde äntligen få kliva ur bilen! Nu har jag fått ont i ryggen av allt stillasittande under dagen.

I lördags lämnade vi av Diba hemma hos Marie som ska ha henne från och med nu. Vi bävade lite inför hur det skulle gå att lasta henne då det ryktas att hon inte varit ifrån Säva på 16 år (vi har ju bara koll på de senaste 2 och då har hon definitivt inte åkt härifrån) men hon gick på direkt. Efter en färd på ca 20 min kom vi fram till Maries svärmors stall där Diba flyttade in till sina nya kompisar: ett new forest-sto på 10 år och en islandshäst på 31 (!) år. Diba såg ganska cool ut när vi släppte ut henne och verkade konstatera att det här var hennes nya hem och där fanns det mat!

Marie rapporterade senare att ihopsläppningen med de andra hade gått super trots att ponnyerna till en början hade varit lite rädda för den stora svarta inkräktaren. På bilden ovanför ser ni Maries familj och Diba.

Nästa helg går ju Sommarhoppet av stapeln och det är kul att se att det är så många anmälda från oss. Alla våra ponnyer utom Hawel, Soveig och Coco kommer vara med på lördagen samt Legretto, Rulf, Kasper och Zwierka kommer starta på söndagen. Dessutom kommer en hel del privata ekipage från klubben att starta båda dagarna.

Idag hade jag sista träningen inför Sommarhoppet för de som ville vara med. Det gick jättebra för alla och jag har gott hopp om fina rundor inför nästa helg. De flesta av våra hästar har gått lite in i sommardvala med tjocka magar och ett litet lugnare temperament än vanligt så det gäller bara för ryttarna att kunna ställa om sin ridning efter rådande omständigheter. Det enda som inte var trött var konstigt nog Gangzter som hoppade snabbare än på länge! Han kanske går prima på en diet bestående av bara gräs och utesömn.

Forskare vid SLU har ju visat att även tävlingshästar klarar sig utmärkt på bara grovfoder i sin foderstat och (som vanligt) konstaterat att vi människor ger våra hästar alldeles för mycket kraftfoder. Hästmänniskor verkar ha fått för sig att hö gör hästarna tjocka och kraftfoder gör dem snabba medan allt egentligen handar om energi in och ut. Om man har en lite långsam och tjock ponny/häst så blir den oftast bara ännu tjockare och inte alls snabbare av att få mer kraftfoder. Det är lite som om människor skulle banta genom att äta mindre pasta (hösilage) och mer kött och bearnaisesås (kraftfoder) istället. Eller kanske om man är lite tjock och slö och tar en Coca Cola för att få i sig extra energi…

Framförallt privatmänniskor har ju en tendens att överdriva hur mycket deras hästar går och hur mycket foder de behöver. En häst som går “hårt” är enligt all forskning endast travare och galoppörer som tränas inför lopp och hur många av oss kan säga att våra hästar anstränger sig ens i närheten så mycket?

Det finns ett fåtal platser kvar v 32 för ryttare som är stora nog att rida stor häst. Möjlighet att antingen gå bara över dagen på lägret (kostnad 2200 kr) eller sova över (3100 kr).

Lägret är mellan 3 och 6 augusti.

Läs mer »

Nu är det bara en vecka kvar tills vi ska arrangera Sommarhoppet. Eftersom vi självklart vill framstå som en av Uppsalas bästa och proffsigaste tävlingsplatser (vi ska väl vara bäst i allt vi gör, eller hur?) så måste vi ha en massa glada människor som hjälper till med allt som behöver göras.

Någon vana behövs inte utan vem som helst kan hjälpa till (dock är det bra om vederbörande inte är under 10 år. Uppåt finns ingen åldersgräns). Även om man bara kan hjälpa till några timmar kan det vara till stor avlastning för de andra som är här hela dagen.

På lördagen har vi än så länge 120 startande ponnyekipage (varav minst 18 st är Sävaryttare!) och på söndagen 150 hästekipage. Läs mer på www.safvark.se.

Igår när jag skulle hämta in Olle och Ilmot från valackhagen hade det börjat regna. Inte ösregn och inte duggregn utan någonstans där mitt emellan. Jag hittade inte mina regntäta skor så jag tog mina andra och räknade iskallt med att bli blöt om strumporna. Tyvärr var inte Olle och Ilmot alls bekymrade över att det regnade utan de vägrade att bli infångade. Istället ägnade jag en stund åt att titta på och skratta åt resten av valackerna som busade runt i hagen.

Myggan och Rulf inledde tokrejset med att galoppera i full fart genom hela hagen och sparka bakut. När de hade passerat Lincoln insåg han att han visst ville vara med och satte ännu högre fart för att hinna ikapp dem (i galopp tillsammans med diverse krumsprång). De tre rusade runt några varv och försökte få fart på de andra som var måttligt roade. Lincoln sprang fram till Rolf och försökte fösa honom framför sig genom att bita Rolf tio gånger i rumpan men det slutade med att Rolf bara jagade bort honom. Däremot var han mer intresserad av att stegra sig mot Lincoln så de tränade bakbenen en liten stund tillsammans medan Myggan och Rulf också stod och hoppade mot varandra på två ben.

Jag önskade så att jag hade haft med mig kameran men ni andra får nöja er med en bild på Lincoln och Aramis när de busar i hagen i vintras. Aramis var inte ute i hagen nu när jag var där men han och Lincoln är annars som Bill & Bull tillsammans. De är på precis samma mentala våglängd och hoppar mest hela tiden mot varandra.

Inför sommarhoppet kör vi en extra hoppträning för de som ska vara med och tävla. Anmälan sker så fort som möjligt till Katta. Meddela gärna vilka tider du kan rida.

Första gruppen kl 18 och nästa kl 19. Om vi blir väldigt många kan det även bli en grupp kl 17.

Ikväll har jag badat alla våra tre eksemhästar: Faxe, Olle och Mithra. Vårt nya schampo samt oljan som man har på huden luktar ganska starkt av tjära. Efter att ha tvättat tre hästar och gnidit in deras manar och svansar luktar nu också mina händer ganska rejält av tjära. Av erfarenhet vet jag att det är en doft som inte går bort på några dagar så nu lär ju all ridlägermat smaka likadant.

Idag har vi haft en dag inriktad mycket på hoppning. Min ridlägergrupp hade markarbete och hoppning på sina lektioner. Som kvällsaktivitet hade vi sedan löshoppning med Coco, Solveig, Quattro, Helmut, Kasper och Indra. Roligast att se var nog Solveig och Coco som hoppar lite tveksamt under ryttare men idag klämde till och hoppade både 70 cm (Coco) och 80 cm (Solveig). Som om det inte var nog så var några ekipage från stallet iväg på pay & jump på Jädra i Enköping. Schamilia och Rulf gjorde två felfria starter var liksom Dinnie. Vad jag hörde om de andra privatponnyerna som var med så hade de också uppfört sig.

Nu är det bara två dagar kvar på sommarens första läger och som vanligt känns det som om dagarna går otroligt fort. Idag började jag kl 7.30 i stallet och kom in igen kl 22.30. Dte är fullt upp hela tiden även om schemat inte känns speciellt stressat. Jag har dock inget emot att ha mycket att göra och att jobba här hemma känns alltid som ledighet mot att sitta i skolbänken eftersom jag älskar det jag gör på ett annat vis.

Som vissa av er redan har sett så har vi en ny ponny hemma på besök. Hon heter Ronda och är en D-ponny på ca 144 cm i mankhöjd. Ronda tillhör min kusin Sabina som har tävlat henne i hoppning upp till LB. Eftersom Sabina har blivit lite väl lång för sin ponny så funderar vi eventuellt på att köpa henne. Ronda är en lite känsligare ponny än t ex Gangzter och därför är det väldigt bra att vi får ha henne på prov först för att se vad hon tycker om vårt liv.

Jag har fotat henne idag men nu hittar jag såklart inte kameran… Går vidare till duschen och hoppas att det finns något varmvatten kvar efter att hela ridlägergänget har tvättat sig.

I år behöver jag i alla fall inte klaga över att vi inte får tillräckligt med regn till våra beten! Det har regnat oavbrutet i mer än en vecka nu och jag känner mig rejält trött på det. Vi har också en del praktiska problem här på stallet på grund i och med att våra sommargästande hästar har dykt upp och vi för närvarande har fyra boxplatser för lite. Normalt sett är det inget problem vid den här tiden eftersom våra går ute dygnet runt men nu får de vara i stallet i skift istället. Jag hyser visst hopp till att vi ska kunna släppa ut dem imorgon igen och att allt ska bli som normalt på sommaren.

Själv har jag precis avslutat storstädning av Gästis och ihopmpntering av de sista sängarna inför morgondagens läger som är årets första. Det är ett gäng från Solna ridskola som kommer hit precis som förra sommaren. Några är nya och några kommer tillbaka en gång till. Eftersom vi ska kunna klämma in 19 övernattande så har det varit lite knåp och vi har inhandlat några våningssängar nu på slutet så att vi ska få plats med alla. Från början hade vi lite panik för att hästarna inte skulle räcka till men som det ser ut nu så har vi två extra vilket alltid kan behövas, om inte annat så att vi ridlärare har något att rida på under uteritterna!

I veckan hälsade jag och Krirri på i vårt gamla stall, Rastaborg. Det var jättekul att träffa våra gamla arbetskamrater och elever. En del av dem kommer ju hit i sommar på våra olika läger och då kommer ni också få träffa på ett par av lektionshästarna. Vi passade på att hälsa på en av våra gamla favoriter - Lillen - som har hunnit bli 27 år gammal! Han är fortfarande pigg och fräsch även om han enbart går lugnare lektioner nuförtiden.

Jag och mamma har precis kommit hem från våra prov för att bli diplomerade ridinstruktörer. Under 3,5 dagar har vi gjort skriftliga och muntliga prov samt haft lektioner (hoppning, dressyr samt teori) och ridit för våra fyra examinatorer - totalt 17 prov. På kvällar och nätter har vi pluggat in ridlära och planerat de lektioner som vi har haft dagen efter. Det är ganska få av de som går upp “privat” (och inte har gjort som ex Krirri och gått ett år på Strömsholm innan) som klarar sig och vi är väldigt lyckliga över att ha lyckats med det.

Nu kan vi skryta med att ha fyra diplomerade ridinstruktörer som jobbar här på Säva vilket är väldigt många. Jag vågar chansa på att vi har det absolut största antalet lektioner i hela Uppsala som leds av folk med den typen av utbildning.

Innan jag stupar i säng så vill jag bara passa på att berätta om ponnygänget som var på hopptävling den 7 juni. Alla startande skötte sig mycket bra som vanligt och Krirri berättade att överdomaren hade pratat speciellt med henne att alla våra ryttare behandlade sina hästar så trevligt! Hon var så glad att se att alla red mjukt och fint och dessutom så visade de gott horsemanship genom att sitta av direkt efter att de kommit ut från banan. Sånt värmer mer än tävlingsresultaten!

Vårt lag (Kristin - Schamilia, Linda - Mandy, Linn - Erika och Maja - Bimlis) kom på första plats utanför placering och de som gjorde individuella starter presterade också mycket bra rundor. Jag hoppas att det kommer upp tävlingsrapporter på www.safvark.se snart. Superfina bilder från tävlingen finns länkade från www.uppsalaponnyklubb.se liksom resultaten.